Kategori: Kommuner

Det finns en fordonskategori som ofta flyger under radarn i diskussionen om elektrifiering av transporter. Inte lastbilar, inte personbilar – utan de små, tysta arbetsfordonen som rör sig dagligen i parker, på campingplatser, i hamnar, på flygplatser och i industrimiljöer. Fordon som gör ett konkret och ofta tydligt jobb men som sällan hamnar i fokus när verksamheter pratar om hållbarhet och elektrifiering.

De kallas ibland eltruckar, ibland golfbilar, ibland arbetsfordon eller transportfordon. Det gemensamma är att de är eldrivna, kompakta och designade för arbete i miljöer där en vanlig bil är för stor, för tung eller för bullrig.

Vad är ett litet elfordon i yrkesbruk?

Det finns en uppsjö av begrepp och kategorier, och de kan vara förvirrande. Några avgränsningar:

Golfbilar i kommersiellt bruk är fordon som ursprungligen designades för golftransport men som i dag används i ett brett spektrum av yrkesmiljöer – hotellgårdar, campingplatser, evenemangslokaler, bevakningsronder och teknisk service i stora anläggningar.

Lätta elfordon för godshantering är fordon med lastutrymme, flak eller dragkrok designade för att transportera material, verktyg och utrustning i miljöer där en lastbil inte passar. Parkförvaltning, kyrkogårdsförvaltning, kommunal fastighetsservice.

Fyrhjuliga elmopeder och L-kategoriserade fordon är en juridisk kategori (L6e/L7e) som reglerar en del av de fordon som används i yrkesmiljöer. De kräver normalt inte körkort för bil men har hastighetsgränser och krav på utrustning.

Industri- och terminalfordon är en bredare kategori som inkluderar eltruckar, pallyftare och andra fordon primärt avsedda för inomhusbruk i lager och industrilokaler.

Den här artikeln fokuserar på de medeltunga elfordonen för utomhusbruk i kommunal och offentlig verksamhet – fordon som rör sig i det dagliga underhålls- och servicearbetet utomhus.

Var används dessa fordon?

Användningsområdena är bredare än de flesta tänker sig.

Parker och grönområden. Parkförvaltning innebär kontinuerlig transport av verktyg, jord, plantor, gräsklippningsavfall och annan utrustning i miljöer där tunga fordon skadar marken och bullrar i stadsparker och bostadsnära grönområden. Ett lätt elfordon med flak är rätt verktyg för detta arbete.

Kyrkogårdar och begravningsplatser. Liknande behov som parkförvaltning men med extra krav på tyst och störningsfri drift. En eldriven arbetsmaskin som inte bullrar vid ceremoniplatser är inte bara praktisk – den är respektfull mot den miljö den arbetar i.

Campingplatser och fritidsanläggningar. Renhållning, servicekörningar, transporter av utrustning och gäster på stora anläggningar. Fordonen rör sig nära besökare och boende, vilket gör låg bullernivå och låg emission viktig.

Flygplatser och hamnar. Bagagehantering, persontransport på landside, servicetransporter till och från flygplan och fartyg. Tuffa driftsmiljöer med krav på hög tillgänglighet.

Industri- och fabriksområden. Interna transporter på stora fabrikstomter, materialhantering och servicekörningar i miljöer där fordonen delar yta med gångtrafikanter och tyngre fordon.

Fastighetsservice och teknisk förvaltning. Kommunala fastighetsbolag och bostadsbolag som sköter underhåll av stora fastighetsbestånd behöver fordon för att förflytta personal och material effektivt.

Evenemang och arenor. Transport av personal, utrustning och material under uppbyggnad, genomförande och nedrivning av evenemang på arenor, mässor och utomhusanläggningar.

Varför elfordon – det praktiska argumentet

Diskussionen om elfordon fastnar lätt i klimatargument, och klimatargumentet är verkligt och viktigt. Men för den som ska motivera ett fordonsinköp i en kommunal eller offentlig verksamhet är de praktiska och ekonomiska argumenten ofta lika övertygande.

Driftskostnad. Elen kostar en bråkdel av dieseln per kilometer. Underhållskostnaderna är lägre – inga oljebytenmotorer, färre rörliga delar, enklare bromssystem tack vare regenerativ bromsning. Över en fordonets livstid är driftsbesparingen substantiell.

Bullernivå. Ett elfordon som arbetar i en stadspark stör inte parkbesökare. Det kan köras längs cykelstigar och promenadvägar utan att störa. Det kan användas tidigt på morgonen eller sent på kvällen i bostadsnära miljöer utan klagomål. Det är inte en trivialitet – det är en operativ fördel.

Emission. Inga avgaser i slutna eller halvslutna utrymmen …

De syns överallt nu för tiden. De små, tysta fordonen som glider fram på cykelbanor, i parker, på trånga bakgator. En gång i tiden var de mest en udda syn – kanske ett elfordon på en golfbana eller en campingplats. Idag är de en självklar del av stadsbilden. Och de används till så mycket mer än man kan tro. Ett elfordon har visat sig vara oerhört mångsidigt. Oavsett om det handlar om att transportera sopor på en kyrkogård, leverera paket i centrala Stockholm, eller sköta fastighetsunderhåll i en bostadsförening – den lilla elbilen är ofta den perfekta lösningen. Det är smidigt nog att ta sig fram där lastbilar inte kommer in. Det är tyst nog att användas tidiga morgnar och sena kvällar. Och det är tillräckligt robust för att klara av tunga laster och tuffa arbetsförhållanden.

Kyrkogårdar var bland de första att upptäcka fördelarna. En kyrkogård är en plats för stillhet och eftertanke. Att köra runt med en bullrig dieselbil mellan gravarna känns fel. Det stör sörjande. Det förstör atmosfären. Därför har allt fler kyrkogårdsförvaltningar bytt ut sina gamla fordon mot tysta elmodeller. De används för att transportera blommor, jord, sopor och redskap. De används för att hämta och lämna besökare som har svårt att gå. De används till och med som mobila arbetsplatser, med verktygslådor och utrustning ombord. Personalen älskar dem. Besökarna märker knappt att de är där. Det är en win-win.

Kommuner är en annan stor användare. Parkavdelningar använder elfordon för att transportera grenar och löv. Gaturenhållningen använder dem för att plocka skräp. Fritidsförvaltningen använder dem för att serva idrottsplatser. Och allt oftare ser man dem även inom hemtjänsten, där personalen använder små elfordon för att snabbt och smidigt ta sig mellan sina äldreboenden. Fördelen är uppenbar: de är billiga i drift, de är miljövänliga, och de är lätta att parkera. En stor kommun kan spara miljoner varje år genom att byta ut en del av sin fordonsflotta till eldrift. Och samtidigt minska sina koldioxidutsläpp med tiotals ton.

Bostadsbolag har också upptäckt elfordonens fördelar. Fastighetsskötare använder dem för att transportera verktyg och material mellan olika hus. De kan enkelt lasta in en stege, en gräsklippare eller några säckar med jord. De kan köra fram till entréer där en vanlig skåpbil inte får plats. Och de gör det helt utan att störa de boende med avgaser eller motorljud. Många bostadsrättsföreningar har investerat i en gemensam elbil som medlemmarna kan låna för transporter. Andra har köpt en egen till fastighetsskötaren. Oavsett modell är det en populär investering som många ångrar att de inte gjort tidigare.

Ett växande användningsområde är paket- och logistikdistribution. E-handeln exploderar, och med den ökar antalet paket som ska levereras i stadskärnor. De stora lastbilarna är ofta för stora och för bullriga. Cykelbud är miljövänliga men har begränsad lastkapacitet. Elfordon är den perfekta mellanvägen. De kan bära upp till 1000 kg last. De har en lastvolym på upp till 9 kubikmeter, med kylda skåp om så önskas. Och de får ofta köra på cykelbanor och i gågator där andra motorfordon är förbjudna. Flera stora logistikföretag testar nu elfordon för sista-milen-leveranser i centrala Stockholm och Göteborg. Resultaten är lovande: snabbare leveranser, nöjdare kunder och lägre utsläpp.

En av de mest populära modellerna i Goupils sortiment är G6, den största i serien. Den har plats för tre personer i hytten, en toppfart på 80 km/h, och en dragvikt på hela 1700 kg. Den är utrustad med ett 28.8 kWh litiumbatteri som ger en räckvidd på upp till 15 mil. Den har ABS-bromsar, airbag och ESP – säkerhetsfunktioner som få andra fordon i denna klass kan matcha. För den …